Bilförmån – När uppstår den och på vilket sätt påverkar Extrautrustningen dess beräkning?

En skattepliktig bilförmån uppstår när en anställd får använda en bil för privata resor i mer än sk ringa omfattning, som företaget antingen äger eller leasar.
Ringa omfattning, är enligt Skatteverket, en sammanlagd körsträcka på högst 100mil (prop. 1993/94:90 s. 94) och ett fåtal tillfällen per år (högst 10 tillfällen).

Beräkning av bilförmånsvärdet görs enligt en särskild schablon, som bygger på bilens nybilspris och bilens extrautrustning.
Idag finns det tre olika beräkningsmodeller för att få fram bilens särskilda schablon. Detta är beroende på när bilen togs i trafik.

  • Prisbasbelopp för beskattningsåret – För bilar som togs i trafik före den 1 juli 2018
  • Ränterelaterat belopp statslåneräntan – För bilar som togs i trafik från den 1 juli 2018 till den 30 juni 2021
  • Prisrelaterat belopp bilens nybilspris – För bilar som togs i trafik från den 1 juli 2021

Enklaste sättet för att kunna beräkna korrekt bilförmånsvärde är att ta hjälp av Skatteverkets beräkningssnurra på deras hemsida.

När man beräknar förmånsvärdet för bilen så ska man alltid ta med extrautrustningens värde. Detta då det inte ingår i Skatteverkets lista för nybilspriset.
Det saknar betydelse för beräkningen av förmånsvärdet om utrustningen anskaffas i samband med att bilen levereras eller vid ett senare tillfälle eller om utrustningen redan fanns hos förmånsgivaren innan bilen anskaffades. Det saknar också betydelse för vilket ändamål utrustningen anskaffats, t.ex. för bilens körsäkerhet eller för förarens eller passagerares bekvämlighet (SKV A 2022:37, avsnitt 2.2).

Nybilspriset ska enligt Skatteverket representera priset för bilmodellen med den utrustning den säljs med. Om priset är högre får, enligt Skatteverket, ”skillnaden i pris anses vara att hänföra till extrautrustning, såvida det inte är helt klarlagt att en prishöjning skett för bilmodellen sedan dess nybilspriset fastställts”

 Så köps en bil in för tex 210.000kr inkl i fakturan specificerad extrautrustning på 15.000kr, som har ett nybilspris på 175.000kr, så blir det 20.000kr som ospecad extrautrustning (210.000 – 175.000 – 15.000 = 20.000kr)

Följande utrustning har Skatteverket tagit fram som extrautrustning;

  • antisladd- och antispinnsystem
  • automatisk växellåda
  • bilbarnstol
  • bränsledator
  • centrallås
  • dragkrok
  • elektriska fönsterhissar
  • eljusterbara säten
  • elmanövrerade backspeglar
  • eluppvärmd vindruta
  • extraljus
  • farthållare
  • färddator
  • gps
  • klimatanläggning
  • kollisionsvarnare
  • krockkudde
  • kupévärmare
  • larmanordning
  • lastbox
  • luftkonditionering
  • läderklädsel
  • metalliclack
  • motorvärmare
  • nivåreglering
  • personlig bilskylt
  • portabel laddbox och laddkabel
  • radio och band-/cd-/dvd-spelare
  • sidokrockskydd
  • sollucka
  • takräcke
  • tonade rutor
  • vinterdäck
  • väg- och trafikinformationssystem.

Utrustning som inte räknas som extrautrustning av Skatteverket är följande;

  • alkolås
  • biltelefon, kommunikationsradio och handsfreesats till telefon
  • elektronisk körjournal
  • hjälpmedel vid sjukdom eller funktionsnedsättning
  • vinsch, kran eller liknande anordning som installerats enbart för tjänstebruk
  • hyllor, skåp, steghållare och liknande som är direkt hänförligt till tjänstebehovet.
  • Fast laddstation (denna är dock skattepliktig om arbetsgivaren bekostar sådan installation, gäller för installationer som görs efter den 31 december 2020.)

Som arbetsgivare ska man betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag beräknat på bilförmånsvärdet på den anställdes lön varje månad.